De följande timmarna var en blandning av tårar, sorgsna skratt och farväl. Hennes föräldrar sket tydligen i om hon skulle förvandlas till ett blodsugande monster – hon skulle tydligen alltid vara deras lilla tjej. Hennes två äldre brorsor bara flinade och tjatade om hur orättvist det var att hon hade blivit märkt. Det fick henne att le, de försökte alltid pigga upp henne. Det tog knappt en halvtimme att köra fram till vad som var Nattens Hus. Mörkröda tegelstensväggar, torn som stack upp här och där, stället liknade ett gammeldags slott och hon skymtade lite av vad som såg ut som ett ljusrött stall och ett tempel. Hon rynkade ögonbrynen och följde efter hennes mamma som självsäkert, och utan ett uns av den tvekan Faye själv kände, slog upp dörrarna med sin dotter i släptåg. Faye kastade blickar omkring sig, eleverna strömmade fram från klassrummen – de verkade upprymda övat att skoldagen var slut, den var trots allt åtta. När de kom fram till vad som såg ut som ett kontor stannade hon medans hennes mamma höjde handen och knackade på. Vem det än var där inne verkade den prata med någon och sedan hördes det ett ”ursäkta” och dörren öppnades. Kvinnan i dörren var makalöst vacker, mörkt hår som hängde ner till midjan. Hennes ögon var stora och inramade av lika mörka ögonfransar och verkade inte vara varken gröna eller bruna, bara nånting mittemellan. Hon gav ifrån sig ett lätt ”åh” innan hon vinkade åt dem att komma in. Kvinnan log ursäktande och ställde sig bakom ett skrivbord av rödbrunt trä. ”Jag antar att ni är Faye och Jack?” Hon log och Faye vred på huvudet för att granska de som kvinnan talat med förut. Han hade blont, spretigt hår och grönspräckiga ögon, trots avståndet kunde hon urskilja det säkert, och var någon decimeter längre än hon själv. Hon log svagt och kvinnan fortsatte prata. ”Jag är Zoey, översteprästinna här på Nattens Hus”, hon log mot de och talade med det mjuka tonfall som kan göra en hypnotiserad. ”Elevhemmen ligger en trappa upp, killarna till höger och flickorna till vänster. Hon vände sig mot Jack. ”Din mentor kommer att bli Erik Night, skolans dramalärare och min partner – och du Faye”, hon vände sig mot henne. ”Jag kommer att vara din mentor, och jag ska visa er båda till elevhemmen, så om ni följer med mig”, hon log snett och svepte fram till dörren och Faye kastade en sista undrande blick mot Jack innan hon vände bort blicken och följde efter Zoey med sin mamma vid hennes sida.