De följande timmarna var en blandning av tårar, sorgsna skratt och farväl. Hennes föräldrar sket tydligen i om hon skulle förvandlas till ett blodsugande monster – hon skulle tydligen alltid vara deras lilla tjej. Hennes två äldre brorsor bara flinade och tjatade om hur orättvist det var att hon hade blivit märkt. Det fick henne att le, de försökte alltid pigga upp henne. Det tog knappt en halvtimme att köra fram till vad som var Nattens Hus. Mörkröda tegelstensväggar, torn som stack upp här och där, stället liknade ett gammeldags slott och hon skymtade lite av vad som såg ut som ett ljusrött stall och ett tempel. Hon rynkade ögonbrynen och följde efter hennes mamma som självsäkert, och utan ett uns av den tvekan Faye själv kände, slog upp dörrarna med sin dotter i släptåg. Faye kastade blickar omkring sig, eleverna strömmade fram från klassrummen – de verkade upprymda övat att skoldagen var slut, den var trots allt åtta. När de kom fram till vad som såg ut som ett kontor stannade hon medans hennes mamma höjde handen och knackade på. Vem det än var där inne verkade den prata med någon och sedan hördes det ett ”ursäkta” och dörren öppnades. Kvinnan i dörren var makalöst vacker, mörkt hår som hängde ner till midjan. Hennes ögon var stora och inramade av lika mörka ögonfransar och verkade inte vara varken gröna eller bruna, bara nånting mittemellan. Hon gav ifrån sig ett lätt ”åh” innan hon vinkade åt dem att komma in. Kvinnan log ursäktande och ställde sig bakom ett skrivbord av rödbrunt trä. ”Jag antar att ni är Faye och Jack?” Hon log och Faye vred på huvudet för att granska de som kvinnan talat med förut. Han hade blont, spretigt hår och grönspräckiga ögon, trots avståndet kunde hon urskilja det säkert, och var någon decimeter längre än hon själv. Hon log svagt och kvinnan fortsatte prata. ”Jag är Zoey, översteprästinna här på Nattens Hus”, hon log mot de och talade med det mjuka tonfall som kan göra en hypnotiserad. ”Elevhemmen ligger en trappa upp, killarna till höger och flickorna till vänster. Hon vände sig mot Jack. ”Din mentor kommer att bli Erik Night, skolans dramalärare och min partner – och du Faye”, hon vände sig mot henne. ”Jag kommer att vara din mentor, och jag ska visa er båda till elevhemmen, så om ni följer med mig”, hon log snett och svepte fram till dörren och Faye kastade en sista undrande blick mot Jack innan hon vände bort blicken och följde efter Zoey med sin mamma vid hennes sida.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett forcerat leende spred sig på Jacks läppar då en ny, okänd flicka med sin mamma släpptes in i rummet. Det verkade som om hon också blivit märkt. Han hade dock inte tid med att tycka synd om henne, för efter att kvinnan - som tydligen hette Zoey - ...

Jack var allt annat än lugn; han var praktiskt taget livrädd samtidigt som han hade ett nervöst sammanbrott. Det här var för mycket. Varför skulle just han bli märkt? Kunde inte natten - eller vad det nu var - ha valt någon annann nobody istället? Va...

”Im falling to pieces”, nynnade hon när hon strövade fram genom korridorerna på väg mot skåpet som hon hade tilldelats för några år sedan. Det var grått och lika fullt med klotter som alla andra, och om man inte gick här skulle man aldrig...

Det är sorgligt hur fel man kan ha om saker man alltid trott var självklara; som att ens bästa vänner alltid kommer vara vid ens sida i vått och torrt, eller att ens föräldrar alltid kommer vara tillsammans. Sånt existerar bara i böcker och filmer, i...

Helluh. Jag är den andra av två rollare som kommer driva denna lilla egna version av boken "Nattens Hus" eller snarare böckerna. Jag är 15 år och kommer att spela Jack F. Zeer, vars information finns nedanför. Hoppas ni får en trevlig läsning och har...